– över en miljard års geologi på bara några steg

Strax söder om NaturBornholm ligger en av Bornholms mest fascinerande geologiska platser. På Klintebakken kan du på bara några få steg förflytta dig mellan bergarter med mer än en miljard års åldersskillnad, stå mitt i en gammal förkastningszon och fortsätta ner till en förstenad havsbotten som är omkring 530 miljoner år gammal.

Det är en plats som inte nödvändigtvis avslöjar sin historia vid första ögonkastet. Men när du vet vad du ska titta efter blir landskapet kring Klintebakken en ovanligt konkret resa genom Bornholms geologiska historia.

Här möts det gamla och det unga Bornholm

På Klintebakken ligger omkring 1,7 miljarder år gammal gnejs i direkt kontakt med betydligt yngre sandsten. Nexøsandstenen bildades för drygt 540 miljoner år sedan av avlagringar från floder, medan den ljusare Balkasandstenen – geologiskt en del av Hardebergaformationen – bildades i havet ungefär vid samma tid.

Det anmärkningsvärda är inte bara den enorma skillnaden i ålder. Den gamla gnejsen ligger också högre i terrängen än de yngre sandstenslagren – tvärtemot den enkla geologiska regeln att de äldsta lagren normalt ligger längst ner. Förklaringen finns i de stora rörelser som under hundratals miljoner år har brutit upp och förskjutit Bornholms berggrund.

Det är därför bokstavligen möjligt att stå med fötterna på bergarter med mer än en miljard års åldersskillnad. GEUS beskriver just Klintebakken som en plats där man kan »ta ett kliv över en miljard år«.

Förkastningen – nyckeln till Bornholms speciella geologi

Bornholm ligger vid kanten av ett mycket gammalt och stabilt område av jordskorpan som omfattar stora delar av Nord- och Östeuropa. Under hundratals miljoner år har krafter i jordskorpan gång på gång skapat och återaktiverat stora sprickor och förkastningar i området.

Klintebakken ligger i anslutning till denna stora tektoniska övergång, som hör till den fennoskandiska randzonen. Här kan man se resultatet av de rörelser som har varit med och format Bornholm.

År 1999 frilades berggrunden så att kontakten mellan gnejs, Nexøsandsten och Balkasandsten kan ses i terrängen. Nära själva förkastningen har sandstenslagren pressats och ställts på sned med en lutning på upp till 50 grader – ett tydligt spår efter de krafter som har förskjutit jordskorpan.

Geologiskt betraktas Bornholm som en horst: ett block av jordskorpan som har höjts i förhållande till omgivningarna. Den norra delen av ön har höjts mer än den södra, och genom miljontals år av erosion har yngre bergarter därför försvunnit från stora delar av norra Bornholm. Det är en viktig del av förklaringen till den tydliga skillnaden mellan det klippiga norr och det flackare södra Bornholm.

Strøby Sandstensbrud – gå på en gammal havsbotten

Fortsätter du några hundra meter söderut kommer du till Strøby Sandstensbrud.

Här är Balkasandstenen bevarad med tydliga våg- och strömribbor. Ytan kan påminna om sandbottnen i ett nutida tidvattenområde vid lågvatten – skillnaden är bara att dessa mönster bildades för omkring 530 miljoner år sedan.

På flera ställen kan man dessutom se små spår efter organismer som grävde sig genom den mjuka havsbottnen. Det är inte själva djuren som har bevarats, utan avtryck efter deras aktivitet. GEUS beskriver därför mycket träffande området som en förstenad havsbotten.

Det är kanske här platsens enorma tidsperspektiv blir lättast att förstå: De vågribbor du ser i stenen formades en gång i sanden av verkliga vågor och strömmar.

Området är fridlyst, så stenar och sandstensytor ska naturligtvis lämnas kvar.

Kyllingehønen och Hanen

På den högre delen av Klintebakken ligger de två markanta stenarna Kyllingehønen och Hanen.

De är stora flyttblock som transporterades med isen och lämnades kvar när den smälte bort. Båda stenarna fridlystes redan 1918.

Kyllingehønen har samtidigt fått en plats i den bornholmska berättartraditionen. Enligt en gammal vandringssägen kastades stenen av ett troll mot Aa Kirke, men flög över kyrkan och landade på Klintebakken, där den ligger på sina tre mindre »stenägg«.

Här möts alltså geologin och folktron – något som nästan känns naturligt i ett landskap där enorma stenar ligger utspridda över klipporna som spår efter krafter som man förr inte hade någon naturvetenskaplig förklaring till.

Skrébânan – den gamla glidbanan

Vid Hanen ligger den sluttande klippytan som lokalt kallas Kalvestegen.

Här finns en slät bana, en så kallad Skrébâna, där lokalbefolkningen i generationer har roat sig med att glida nerför klippan. Till glidbanan hör också en gammal föreställning om att kvinnor genom att glida nerför klippan kunde få del av dess kraft och därigenom främja fruktbarheten.

Här rör vi oss från säker geologisk kunskap över i kulturhistoria och folktro – men just den kombinationen är med och gör Klintebakken till mer än bara en geologisk plats.

Se Bornholm med nya ögon

Klintebakken berättar på ett mycket litet område en ovanligt stor historia.

Här möts omkring 1,7 miljarder år gammal gnejs och sandsten som är mer än en miljard år yngre. Du kan se spår efter rörelser i jordskorpan, gå på en 530 miljoner år gammal havsbotten, hitta stenar som lämnats kvar av inlandsisen och möta berättelser ur den bornholmska folktron.

Det är en av de platser på Bornholm där landskapet förändrar karaktär när man väl vet vad man tittar på.

Det här ska du titta efter

• Förkastningen – där den gamla berggrunden möter de yngre sandstenslagren.
• De snedställda sandstenslagren – spår efter rörelser i jordskorpan.
• Strøby Sandstensbrud – se de bevarade vågribborna i den omkring 530 miljoner år gamla havsbottnen.
• Kyllingehønen och Hanen – stora flyttblock som lämnats kvar av inlandsisen.
• Skrébânan vid Hanen – den gamla glidbanan på klippan.

 

Vill du upptäcka ännu mer av Klintebakken och Bornholms naturhistoria rekommenderar vi varmt Finn Hansens omfattande guide 367ture.dk – ett imponerande verk om Bornholms natur, geologi och kulturhistoria.